tinastruth

....!!

Ja, just nu känns det som det mesta är åt helvete!

Kommer snart att lämna mitt jobb. Trodde inte att det skulle kännas så jävligt, men det gör det!
Försökt att intala mig själv att jag iallafall var trött på det, sugen på nå´t annat etc etc..
Jag kommer att ha att göra ändå - vi startar ju upp ett eget AB, jag har flera möjligheter just nu. Men. Jag har svårt att aceptera at jag ska lämna något jag faktiskt varit med & byggt upp här i Sverige. Det är förbannat orättvist, det här! Det har blivit en del av mej - och den förväntas jag bara "amputera" nu. Av ekonomiska skäl flyttar min tjänst till Danmark. Fy faan!

Sen får vi ett telefonsamtal. Olle slog upp vår bildörr i somras & åsamkade en miniminimal skada på en annan bil. Knappt synbar. Självklart är vi ansvariga, men 4000:-?? Skit! Får kontakta försäkringsbolaget. Och idioten hör inte av sej förrän nu?? Fast han haft alla kontaktuppgifter.
Jaja. En olycka kommer ju som bekant inte sällan ensam. Torktumlarjäveln valde att lägga av inom en halvtimme efter det. Ja för faan, kör på bara! När jag jobbade i vården sa vi alltid att dör en dör tre. Stämde typ jämt. Undrar vad som ska hända hända härnäst nu då?

Till sist är jag inte helt nöjd med det "projektet" jag nyligen genomfört. Bara strul. Hoppas det blir bra med tiden - men just nu är jag depp!

I våras beklagade jag mig en aning för en ..ja, familje medlem. Morsan var (och är fortfarande) helt crazy, med sin Etiopier och arbetsläger ledda av fasansfulla rövare till våldtäktsmän som ska ta Jennie, min syster försvann oväntat ur vårt liv & jag mådde jävligt skit.
Då säger hon till mej att "Nu kan det bara bli bättre, när det är som svartast kan det bara bli ljusare! Etc etc...
Jag reagerade emot det, för VEM bestämmer när det är som svartast?? Finns det skrivna eller oskrivna regler för det??
Det skulle ju i så fall dagligen kunna användas i stora vida världen för att trösta svältande, lidande, ensamma människor? Nu, NU kan det bara bli bättre!! För nu är det som svartast!

Bara ett par dagar efter det blev jag uppsagd. Touché!!

Ja. Jag vet att jag är cynisk. Har nog alltid varit. Rickard "Älgen" sa alltid det när den tiden begav sej.
Men bättre det. Bättre att förvänta sej det värsta. Kan man ju aldrig bli besviken, va?

Jonas jobbar ju mycket natt i Stockholm. Åker emellan en hel del Ofta åker han vid 21.30, 20 mil för att jobba & sen åker han hem igen. 20 mil till. Utan att sova.
Ibland händer det att han stannar för att sova en stund, vid Sillekrog eller nå´n annanstans utmed vägen. Och ofta är han så trött att han glömmer smsá mej & säga det. När han inte kommit hem eller hört av sej inom min uppgjorda tidsram förbereder jag halvt medvetet/undermedvetet mitt "tragediprat" med barnen....Jo pappa har ******, han kommer inte hem mera... Jag får ibland fullständiga panikkänslor - som jag gör allt för att trycka undan!!
Katastroftänk. Så man alltid är förberedd på det värsta..

Undra varför? För ni ska veta att det är väldigt jobbigt att vara så´n som jag..

För jag vet att i grund och botten är livet snällt mot mej. Och jag vet att jag har kvar det viktigaste - min familj!
Kanske för att jag ibland känner att jag har det bättre än jag förtjänar? Att jag får mer än jag ger? För jg är så stolt och tacksam över just min familj? För att jag klarar att mista precis allt utom den?

Ja. Jag har en vägg framför mej. Funderar på att gå in i den...=/


Men jag vet. Inga toppar utan dalar! Snart är jag nog på G igen..Fått tillbaka mitt kära Flow igen!

Bara tillfälligt. Detta är bara tillfälligt!

Skönt att gnälla iaf!

Sålänge.

XD

Ja, jag vet att jag snor, men så kul tjej! =)

Olle var ju på dagkollo i Rinna i somras, Jennie med när hon var liten.
Bevara, så Emil med får åka =)

http://animissen.blogg.se

 

Underbart!

XD

Hur hittar 5.ans inspelningsteam egentligen alla udda karaktärer i Ullared?? Är det verkligen ett genomdnitt av hela mänskligheten i Sverige som de skildrar?
Vad?! får Morgan & Ola-Conny egentligen ut av varandras sällskap? Så krystat & uppstyltat så det svider av brist på social och emotionell kompetens...Är det måhända kameran som stör? Kanske de är så avslappade och bekväma med varandra i bilen under sin samåkning, eller under sina grillkvällar alla andra dar i veckan..?

Såg ni de 3 systrarna? Som tillochmed bjudit hem inspelningsteamet för att skylta med det  illasittande innehållet i garderoben som de inhandlat under sina Ullaredsresor? Ja, eller två av dem iaf..den tredje var ju...hemma..=)

Får de betalt för sin medverkan? Presentkort på GeKås?? Eller är de bara lyckliga att få lite Tv-tid? Attention?

Eller. Är det jag som inte är riktigt normal?

Jag trodde iaf att Kjell & Britt-Marie var sällsynta unikum. Kanske är det jag som är det...

Ja, det får jag fundera på istället för att räkna får ikväll då :S

PS! Jag VET att detta inlägget inte är politiskt korrekt. Men det är ju inte du heller om du gör en snabb självanalys... =)

G´natt då.

XD

Fan. Helvetes. Jävla. Skit.

Varför når jag inte riktigt ända fram??

Flera grejer här nu som går min väg nästan ända fram. Men inte riktigt. Nå´t går visst alltid snett..:/
Gillar inte så´na här halvdana resultat!
Börjar bli riktigt irriterande!

*suck*

Flow! Kom tillbax! Lovar att uppskatta dej bättre framöver, och aldrig mer ta dej för given! Okej?

XD

Ja, man behöver ju inte rösta på de partier som marknadsfört sej i media bara =)

Man kan ju skriva giltiga handskrivna valsedlar med;

http://www.val.se/val/val2010/handskrivna/handskrivna.skv

Vad sägs om Kissie, Tokrunkarnas intresseparti, eller Sverigemodegraterna? Soffliggarpartiet?

Ja, vem vet - nästa år kanske de har nå´ra stolar att vicka på dom med...=/

Sålänge!

XD

Plz,plz, plz......

Håll alla tummar ni bara kan för mej imorgon, va?!

Tjohoooo=)

...som julafton...och....midsommarafton...o´så....

Jaha. Så 300 000 människor gläder sej idag då åt att Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.

En demokrati är ändå en demokrati och detta representerar vad 7,2 % av alla röstberättigade i Sverige tycker.
Visst.

Men!
Det borde enligt Svensk Grundlag vara förbjudet att ställa upp i ett riksdagsval utan ett heltäckande partiprogram,
som täcker även budget, infrastruktur, miljö, barn- och äldreomsorg, arbeten etc etc etc..

Men det är helt okej att bara koncentrera sig på 3 (!!) stycken frågor - och sen flinande sitta & vicka på stolen när minoritetsregeringen behöver stöd för sina förslag.
Fy faan!

Fler än 300 000 tycker förmodligen att sjuk/arbetslöshetsförsäkringen suger. Det är fritt fram att bilda ett parti, och förhoppningsvis få ett 20-tal stolar i valet 2014. Eller i omvalet senare i höst....

Ja, Jimmies glada partikamrater valde ju iaf en passande melodi till sin trashiga hyllning till sin Ledare =)

http://www.youtube.com/watch?v=zaWsIzWZFr0

Brown girl in the ring =)

För att verkligen befästa den svenska galenskapen går två helknäppa personer och gifter sej. PÅ ULLARED?!

Herregud.

Godnatt.

John Patrick Seavers har idag dömts till 12 års fängelse!

Inte tillräckligt straff enligt mej - men mer än vad jag förväntade mej av vårt svenska rättsystem!

Det firar vi, va?

=)

Då jag i mitt miserabla tillstånd spenderat många timmar framför Tv´n denna vecka, och utbudet har dominerats av Valet mellan dom två tågen - så har jag utvecklat ett enormt politiskt intresse såhär lägligt inför den stora dagen; 19 september 2010.

Precis nu avlutade partierna sin "Valspurtsturnering" på SvT. Alla partier hade en minut att avslutningstala till svenska folket, ja - hela nationen..!!

Centern ska man rösta på om man tror på nyföretagande.
Moderaterna om man vill ha jobb.
Socialdemokraterna om man vill ha färre klyftor i samhället.
Folkpartiet om man vill ge barnen en bra utbildning.
Miljöpartiet om man värnar om miljön.
KD om man bryr sig om varandra.

Jag erkänner, jag grät en skvätt till KD´s avslutningstal..

Ja, jag inser att jag behöver ha sex valsedlar i morgon, för jag tror på alltihop av det där...

Oroa er inte inför morgondagen. Med de alternativen kan det ju inte bli fel!! =/

Sålänge!

..spontana, ogenomtänkta(?!), impulsiva infall jag fått och agerat efter i mina dar så är det här iaf det mest smärtsamma!

Tur jag inte visste det innan!

Tur det finns starka smärtstillande!

....*znaark*...

I morgon är det dags! =)

Återkommer förhoppningsvis i slutet av veckan!

Sålänge =)

XD

Du vet att jag vet vem du är så det här är rätt barnsligt, va?

Men för att svara på din fråga!

Jodå. Du får skriva vad du vill, när du vill och hur du vill. Du får tycka & tänka efter eget tycke & smak!
Gör det bara inte här, för jag är verkligen inte ett dugg intresserad! Du/ni har säkert egna vänner som gärna lyssnar på er, eller hur? Bra så!

Vad Jennie beträffar & vad du skrev om henne, så vet du precis vart du kan nå henne om du är sugen på det.
Men min blogg är inte din chat eller ditt klotterplank - så jag valde ta bort eländet!

=/

...har idag tydligen anmält mig för hot angående mitt inlägg beträffande;

John Patrick Seavers och hans handling (som han har erkänt i förhör), mot ett litet barn en av sommarens skönaste dagar.

Komiskt! Fortsättning följer =)

Oj! Nu blir jag kanske anmäld igen....???

I morgon är min sista dag i livet som trettiosomething.

Kommer ha fullt upp med allt som jag bestämt mig för att hinna med och uppnå i livet innan jag fyller 40. Skulle nog ha börjat lite tidigare ;)


Solong!!

Om jag ska vara ärlig finns det inte så mycket som skrämmer mig.

Jag är inte rädd för vad folk tycker och tänker om mej, hur jag är, vad jag gör etc - det får vara deras problem.
Jag är inte rädd för att bli arbetslös - för det passar inte mej så det kommer jag att lösa på ett eller annat sätt.

Jag är inte rädd för konflikter - för jag menar att det leder till utveckling, eftertanke och omvärdering - vilket är bra mycket bättre än alla andra alternativ gällande det. Som ex att stänga inne sina känslor & åsikter, vilket aldrig bidrar till förändring och oftast slutar i en explosion med skador som aldrig går att reparera.

Jag har varit, men är inte längre speciellt rädd för kärnvapenkrig eller massförödelse av världsdelar - för jag överlevde 80-talets framtidsfilmer och fann istället en tilltro på mänskligheten på vägen.

Vidare är jag inte särskilt rädd för mina barns framtid - då jag är fullkomligt övertygad om att de var & en är överintelligenta individer som har förmågan att anpassa sig till det samhälle som kommer råda då, precis som barn/människor gjort i alla tider.

Jag kan vara lite orolig för att bli helt ensam, utan familj & vänner. Eller att oförutsedda tragedier ska drabba mig/oss. Jag är faktiskt lite nojig över att någon jag älskar ska dö.

Men det finns faktiskt en sak som skrämmer vettet ur mej!

Konstant (över)glada människor. Och då menar jag de som alltid!! är på topp, alltid skrattar sådär översvallande, ler stora vita leénden, skojar om allt och i alla sammanhang är sådär jävla...glada.

För jag är tvärsäker på att dessa människor döljer avgrundsdjup sorg, intensivt hat, ångande ilska eller långtgående psykisk sjukdom!
Människans naturliga tillstånd är, enligt mej iaf - inte konstant livslust & sprudlande glädje..

Det finns så många sidor hos människor och väljer somliga att dölja alla övriga utan dessa jävla konstanta glädjeyttringar i alla möjliga former hit & dit - då är det nå´t skumt, va?...Och när jag inte kan utläsa något "seröst" eller en lite allvarlig sida hos folk - då blir jag nervös & verkligen livrädd.

Visserligen blir jag även livrädd, när man bara ser motsatsen hos folk med... Alltså de som bara är "svarta" och "negativa" i sinnet..kanske mer rädd för dem tillochmed...??

Eller förresten de som går genom livet med munnen som ett litet intetsägande streck och tycker sovmornar är sköna, blommor är vackra och regndagar gråa, och egentligen inte tycker eller känner någonting särskilt om någonting alls?

Ja. Antagligen är det som skrämmer mig mest just det.

Människor med begränsade känsloliv? Som är rädda för att vara sej själva på riktigt, inte vågar  visa "hela registret" eller ännu värre -  helt enkelt inte har hela registret??

Jag har definitivt hela registret & alla som känner mej har sett det!! (& många andra med =)) Det skäms jag inte över, tvärtom - jag är stolt över att jag är jag. Jo. Jag gör bort mig ibland. Gör fel. Men minst lika ofta gör jag faktiskt rätt =)
Jag har väl kanske mig själv som referens här. Jag kanske bara inte trivs eller känner mig bekväm med människor som inte är som jag?

Men faktum kvarstår!

Jag är så inihelvetesjävlaskiträdd. För glada människor - som alltid! skrattar! Det är fan inte naturligt!

Jag "känner" en så´n. Och varje gång jag träffat henne tänker jag, nu..nu...snart! exploderar hon! I. Vilken. Jävla! Sekund. Som. Helst... Nu. Går. Det. Inte! Längre......

Och när väl HON gör det. Kommer det bli massförödelse. Med skador som aldrig går att reparera!

Hoppas jag är långt borta då....=/

XD

...om ni undrar varför det helt otippat börjar regna ikväll, så är det för att jag lagt 3 timmar på att olja 50 kvm altandäck. Förlåt!

XD

Varför, varför, varför?
Varför ska det vara så inihelvete svårt att sluta röka?

Jo, jag vet vad jag har att vinna på det. Jag har ju allt att vinna;

*Hälsan
*Ekonomin
*Lukta gott/
*Fräsch andedräkt
*Hyn blir finare
*Inga rökrynkor
*Man slipper begäret/ ett + i det sociala livet
*Barnen behöver inte konstant oroa sej för att man ska dö innan de fyller elva & gifter sej...:o
*Man slipper höra alla "kaxiga" uttalanden som "man måste bara bestämma sej!" & " jag slutade den 7 juli & för tre år sen & har aldrig tagit ett bloss efter det" etc, etc, etc till ha i helvetet hämtar hemén!

Jag vet att jag är en rätt tuff & stark tjej. Med karaktär. Därför är det hela ännu jävligare!

Jag bryr mig inte speciellt vad folk i allmänhet tycker & tänker om mig, överhuvudtaget.
Jag vet vad jag är för en människa & tänker inte vare sig förklara mig eller försvara mig eller mina val.
De som jag bryr mig om känner mig iaf, resten - so what? Orkar inte engagera mig i folks bryderier hit & dit hela tiden!
Det är just det som är problemet. För till&med jag, inbiten rökare som jag är - har inre fördommar om att rökare är människor med svag karaktär.

Men alla har ju sin "överman", och i mitt fall verkar det inte vara bättre än att det är just ciggen.

Skulle anta vilken utmaning som helst;

*Inte käka godis på ett år - ingen konst, äter aldrig snask!
*En vit månad på semestern - marigare.., men kan du kan jag!
*Jag tar vilken fight som helst, bara jag vet att jag är rätt ute...utom denna....eller??

Jag har inte svårast att låta bli dem i sociala sammanhang, på så sätt är de inte en del av min "identitet".
Svårast är, när jag är helt ensam. Med en kopp morgonkaffe på altan - & solen tittar fram. Då njuter jag verligen av ett bloss.
Eller när jag pratar i telefon. Jag försöker alltid röka en cigg då, så att den jag pratar med inte hör att jag röker....*skäms?*
Hade jag hamnat på Robinsonön vet jag att jag hade gett upp min veckoranson ris för ett par mentholcigaretter första da´n...


Nu är det som så, att jag av rent "medecinskt" skäl måste!!! sluta röka. Egentligen för 10 dgr sen! (Nej jag är inte sjuk eller nå´t..men...ja..det återkommer jag nog till..senare...)
Och kommer just inte ens till skott att försöka..=/ Mitt beroende eller beteénde i det här är så inibänken djupt rotat...*suck*....men jag vet att jag bara måste!
Men inte idag,
Imorgon?!?!

Jo, jag vet att jag kan om jag bara bestämmer mej och att jag kommer, med ett brett flin, deklarera till någon en annan jävla vacker dag att - "jag har inte tagit ett bloss sedan den 5/5 2011 för det var då jag verkligen bestämde mej för det måste man!! o nej jag har aldrig varit röksugen efter det o sparat 43 867kr har jag o köpt mej en symaskin o en resa till Rom, så underbart fint hehe...för de pengarna som du bränner upp haha..!!"

Men som sagt. Vinnarskalle har jag! Förlorar sällan! en utmaning!!

Någon? Challange??

Isf, call me!! =)

Sålänge.

XD

..ja, det har jag verkligen varit idag =)

En sak är är säker - det är ovärderligt!! med riktiga vänner och ett brett kontaktnät!

Tänk att jag har så många runt omkring som bryr sej så mycket om lilla mej (- och min crazy familj! :))

I morgon. Nytt möte. Sen decisiontime..hua!

Annars då.

Jo, snart kan jag inte med bästa vilja i världen kalla mej för 30-nånting. Funderar på om jag ska krisa lite. Men vissa tycker visst redan att jag gör det - de som vet  innebörden av mitt typ förrförra inlägg.
Sowhat? Får ju en del nå´t nytt att snacka om iaf =) Och all slags kommunikation är att uppmuntra - eller hur =)

Återigen. 40 år...

Håller som bäst på att utvärdera och konklusera mitt liv hittills. I tyshet - mest för mej själv. Kanske är det en form av kris?
Alla val ( för det mesta handlar ju om aktiva val på ett eller annat sätt), har ju kanske i efterhand inte varit direkt smarta. Andra har varit ganska strategiska. Men de flesta har liksom bara "blivit" eller "fallit" sej på ett visst sätt.
Ödet eller tillfälligheternas spel har alltid haft en stor del/betydelse i mitt liv.
Och vet ni vad. I slutändan har det alltid blivit så rätt!

Står ju just nu inför stora förändringar. Jag uppsagd. Vad gör Jonas då? Jo, han säger upp sej..=) Vi tar all skit nu, och lägger all energi på att bygga upp någonting helt nytt - ett liv som passar oss. Det har det ju inte direkt gjort på mycket länge. Man ska arbeta för att kunna leva. Inte tvärtom som det har varit här - att man lever för att arbeta.

Vi hade en helt fantastisk semester som fick oss att inse en hel del...av vad som faktiskt är "värt" i livet.
Somliga kommer inte på det förrän det är försent. Jag är iaf stolt över oss! Och inte ett dugg orolig!
För om inte våra aktiva eller strategiska val för oss rätt, så kommer ödet & tillfälligheternas spel att göra det.
Och med våra vänner, och den familj som vi har - vad kan gå fel? Ingenting! =)

Önskar er alla som läser här (med något undantag! =/...) det bästa!

Love You!!

XD