Just go for it!
Okej.
Ibland känner jag mej faktiskt som dr Phil eller nå´t.
Jag vet inte hur jag ska börja eller uttrycka mej, så nu kommer jag bara skriva som jag känner.
Vem är jag?
Den frågan ställer sej väl var & varannan med jämna mellanrum. Felet, vad jag anser är att man värderar sej själv efter andra människors respons och feedback. Vilken respons/feedback du får beror i sin tur på vilket umgänge du har.
Nu ska ni få lära känna min cyniska sida. På gott & på ont!
Det finns alltid mäniskor som vill stötta en. Sen finns det alltid människor som vill störta en. Det gäller att känna igen dem när man möter dem! Watch out!
Jag har en del , man kan kalla det riktlinjer, eller kanske ideal som jag återkommer till hela tiden. Exmpelvis;
- Faan vad jag mår dåligt! Allt är skit, jobb, skola, sociala relationer etc....
Okej. Vem har sagt att livet är en räkmacka? Jag tror på talesättet "som man bäddar får man ligga". Ingen människa kan enbart skylla på omgivande faktorer för det elände de tycker sig befinna sej i! Man har på ett eller annat sätt bidragit till det själv! Medvetet eller kanske omedvetet.
Men. Man kan alltid "bädda om"!
Jag har gjort/sagt och agerat på många sätt vid många tillfällen som jag inte är stolt över idag. Jag har medvetet agerat på ett sätt där jag vunnit i sak - men mist vänner, vilket jag kan ångra idag! Principiellt kan jag känna att de vännerna inte varit mina egentliga vänner - då de inte gett mig det jag offrat för dem. Men ändå. Jag saknar dem!
Har fnulat på detta några dagar. Och lärt mej en del om mej själv.
De tre senaste allvarligare kontroverser jag har haft, med människor omkring mej, exempelvis.
De berör typ en tidsram på två/tre år.
Ingen av dem har haft att göra med mej eller med min åsikt personligen! (Då väljer jag att bortse från Jonas & mina "vardagstjafs")
Alla har att göra med att jag tagit personlig ställning i någon annans konflikt.
Kontentan. Sköt ditt & skit i andra!
Är det verkligen så enkelt? Om man aldrig står upp för rätt & fel - vem är du då? Nej, inte jag iaf!
Hur ska man leva då, för att få ut det ultimata av tiden och alla människor man älskar runt omkring sej?
Jag tror, att det är farligt att leva i det förflutna. Jag vill inte utelämna någon här, men har haft två diskussioner oberoende av varandra ikväll.
1. Man begår ett misstag. Som ger förödande konsekvenser på ekonomin. Därav på den psykiska hälsan & ens planer för den närmaste framtiden. Som grädde på moset måste man även ta omgivningens "betterwissersynpunkter" på det.
2. Någon annan begår ett mistag. För en j**la massa år se´n. Och du "måste" leva med konsekvenserna!..(?)
Såhär!
Man har aldrig (läs ALDRIG!) något att vinna på att gräva ner sig i det som varit! Om jag gjort så, eller sagt så - kanske om jag tänkt så, i ett tidigare skede - så hade inte saker & ting varit såhär nu.....
Du kan aldrig ändra på det som hänt.Du kan aldrig förändra en annan människa. Eller hans sätt att vara,att tänka, att agera etc.- Du har bara makten och den oändliga möjligheten att förändra dej själv!
Att leva i det förflutna är livsfarligt. Jag kan inte förstå att man kan tillåta sej själv att bara stanna upp, gräva ner sej i konsekvenser av ett (felaktigt?) beslut - eller ännu värre - någon annans (felaktiga?) beslut. Varje dag gör man ett aktivt val. Man väljer kanske att ta till sej allt negativt - okej, dålig dag. Eller allt positivt, och bortse från allt annat, okej - bra dag..
Det är så lätt att falla offer, eller iaf se sej själv som ett offer pga yttre omständigheter. Jag tror på varje enskilda individs styrka!
Receptet då? Jo, det kommer här:
Distans är A och O. Man måste ha distans till saker & ting. jag vet att det låter iskallt, men vad är dina problem jämfört med människorna i Haiti just nu? Dina barn är inte hemlösa/föräldralösa och blir våldtagna på gatorna just nu.
Sen. Var inte så jävla rädd för att sätta dej på röven & rannsaka dej själv, istället för att ta "the easy way" och skylla på någon/något annat.
Presitge. Och stolthet. Det är livsfarligt. Man är ofta beredd att försaka så mycket för det. Men vinner oftast ingenting. det som är viktigt i livet är att man omger sej med människor man tycker om, och som man är omtyckt av. Det är inte kvantitet som räkas där - utan kvalitet!
Och gräv inte ner dej. Det som har varit och det som har hänt kan du aldrig ändra på. Du kan inte ta tillbaka det du sagt och gjort utan att lämna ärr. Men du kan lära dej av det, och gå vidare som en bättre människa - mot dej själv och mot andra.
Ser motsatsen hela tiden, och det jag reagerar mest över är hur människor begränsar sej själva, och varandra hela tiden.
Det finns ingen som kan, eller har rätt, att säga till en annan att - det kan du inte, det klarar du aldrig etc.
Vi har alla olika förutsättningar - men det är tron på sej själv som avgör ens framtid & lycka!
Om du inte bor i Haiti idag då.
Vi har ett liv, här och nu. Har du format det som du vill ha det? Inte? Vad/vem saknar du? Kan du få det? - kanske på bekostnad av din stolthet eller prestige? Är den så viktig då?
Finns det något du vill reda upp? Klara ut? Finns det något du verkligen vill testa på? Chansa? Kan du bidra till att någon annan ska våga?
Jag vet, det låter luddigt. Kan kanske inte förklara mina tankegångar så bra. Men.
Sålänge.
XD
Ibland känner jag mej faktiskt som dr Phil eller nå´t.
Jag vet inte hur jag ska börja eller uttrycka mej, så nu kommer jag bara skriva som jag känner.
Vem är jag?
Den frågan ställer sej väl var & varannan med jämna mellanrum. Felet, vad jag anser är att man värderar sej själv efter andra människors respons och feedback. Vilken respons/feedback du får beror i sin tur på vilket umgänge du har.
Nu ska ni få lära känna min cyniska sida. På gott & på ont!
Det finns alltid mäniskor som vill stötta en. Sen finns det alltid människor som vill störta en. Det gäller att känna igen dem när man möter dem! Watch out!
Jag har en del , man kan kalla det riktlinjer, eller kanske ideal som jag återkommer till hela tiden. Exmpelvis;
- Faan vad jag mår dåligt! Allt är skit, jobb, skola, sociala relationer etc....
Okej. Vem har sagt att livet är en räkmacka? Jag tror på talesättet "som man bäddar får man ligga". Ingen människa kan enbart skylla på omgivande faktorer för det elände de tycker sig befinna sej i! Man har på ett eller annat sätt bidragit till det själv! Medvetet eller kanske omedvetet.
Men. Man kan alltid "bädda om"!
Jag har gjort/sagt och agerat på många sätt vid många tillfällen som jag inte är stolt över idag. Jag har medvetet agerat på ett sätt där jag vunnit i sak - men mist vänner, vilket jag kan ångra idag! Principiellt kan jag känna att de vännerna inte varit mina egentliga vänner - då de inte gett mig det jag offrat för dem. Men ändå. Jag saknar dem!
Har fnulat på detta några dagar. Och lärt mej en del om mej själv.
De tre senaste allvarligare kontroverser jag har haft, med människor omkring mej, exempelvis.
De berör typ en tidsram på två/tre år.
Ingen av dem har haft att göra med mej eller med min åsikt personligen! (Då väljer jag att bortse från Jonas & mina "vardagstjafs")
Alla har att göra med att jag tagit personlig ställning i någon annans konflikt.
Kontentan. Sköt ditt & skit i andra!
Är det verkligen så enkelt? Om man aldrig står upp för rätt & fel - vem är du då? Nej, inte jag iaf!
Hur ska man leva då, för att få ut det ultimata av tiden och alla människor man älskar runt omkring sej?
Jag tror, att det är farligt att leva i det förflutna. Jag vill inte utelämna någon här, men har haft två diskussioner oberoende av varandra ikväll.
1. Man begår ett misstag. Som ger förödande konsekvenser på ekonomin. Därav på den psykiska hälsan & ens planer för den närmaste framtiden. Som grädde på moset måste man även ta omgivningens "betterwissersynpunkter" på det.
2. Någon annan begår ett mistag. För en j**la massa år se´n. Och du "måste" leva med konsekvenserna!..(?)
Såhär!
Man har aldrig (läs ALDRIG!) något att vinna på att gräva ner sig i det som varit! Om jag gjort så, eller sagt så - kanske om jag tänkt så, i ett tidigare skede - så hade inte saker & ting varit såhär nu.....
Du kan aldrig ändra på det som hänt.Du kan aldrig förändra en annan människa. Eller hans sätt att vara,att tänka, att agera etc.- Du har bara makten och den oändliga möjligheten att förändra dej själv!
Att leva i det förflutna är livsfarligt. Jag kan inte förstå att man kan tillåta sej själv att bara stanna upp, gräva ner sej i konsekvenser av ett (felaktigt?) beslut - eller ännu värre - någon annans (felaktiga?) beslut. Varje dag gör man ett aktivt val. Man väljer kanske att ta till sej allt negativt - okej, dålig dag. Eller allt positivt, och bortse från allt annat, okej - bra dag..
Det är så lätt att falla offer, eller iaf se sej själv som ett offer pga yttre omständigheter. Jag tror på varje enskilda individs styrka!
Receptet då? Jo, det kommer här:
Distans är A och O. Man måste ha distans till saker & ting. jag vet att det låter iskallt, men vad är dina problem jämfört med människorna i Haiti just nu? Dina barn är inte hemlösa/föräldralösa och blir våldtagna på gatorna just nu.
Sen. Var inte så jävla rädd för att sätta dej på röven & rannsaka dej själv, istället för att ta "the easy way" och skylla på någon/något annat.
Presitge. Och stolthet. Det är livsfarligt. Man är ofta beredd att försaka så mycket för det. Men vinner oftast ingenting. det som är viktigt i livet är att man omger sej med människor man tycker om, och som man är omtyckt av. Det är inte kvantitet som räkas där - utan kvalitet!
Och gräv inte ner dej. Det som har varit och det som har hänt kan du aldrig ändra på. Du kan inte ta tillbaka det du sagt och gjort utan att lämna ärr. Men du kan lära dej av det, och gå vidare som en bättre människa - mot dej själv och mot andra.
Ser motsatsen hela tiden, och det jag reagerar mest över är hur människor begränsar sej själva, och varandra hela tiden.
Det finns ingen som kan, eller har rätt, att säga till en annan att - det kan du inte, det klarar du aldrig etc.
Vi har alla olika förutsättningar - men det är tron på sej själv som avgör ens framtid & lycka!
Om du inte bor i Haiti idag då.
Vi har ett liv, här och nu. Har du format det som du vill ha det? Inte? Vad/vem saknar du? Kan du få det? - kanske på bekostnad av din stolthet eller prestige? Är den så viktig då?
Finns det något du vill reda upp? Klara ut? Finns det något du verkligen vill testa på? Chansa? Kan du bidra till att någon annan ska våga?
Jag vet, det låter luddigt. Kan kanske inte förklara mina tankegångar så bra. Men.
Sålänge.
XD
Ace..!
I trettion...Nä. I många(!) år har jag hatat snö & kyla & undvikit alla aktiviteter som innefattar dessa ingredienser.
Men med den vargavintern vi fått & massa ungar är det bara att ta tjuren vid hornen, tänkte jag. Eftersom vi t.o.m planerar en skidresa så är det bara att ta tag i det. Kan ju inte va så svårt. Att åka slalom.
Det är det. Efter två helger i skidbacken är jag är öm, blåslagen & sliten. Men det är inte det värsta. Jag har även varit dagens underhållning för en massa människor, lärt små elever på skidskola hur man absolut inte ska hantera barnliften, blivit retad (läs hånad!) och och totalt utskrattad.Jag har fått motta många kommentarer (läs glåpord) från min omgivning, och fått se mina tre barn bli virtouser i backen under tiden..
Men vet ni vad? Det bjuder jag på! För hur det är så har jag faktiskt skitkul under tiden! Och jag har för avsikt att nöjsamt slalomla(?) de stora backarna utan att falla varnnan meter när vi väl åker iväg!
Har även hunnit med att ordna med en cool (:)) 40-årspresent till min kärlek. Hoppas han blir nöjd, det blir iaf jag :) & nej, det är ingen resa faktiskt..!!
Annars är det gamla vanliga gängor igen, skola/fritis/dagis, frukt, extrakläder, jobb, handla, tvätta, laga mat....
Jonas är i Norge & ska så va i 3 veckor, hemma helger då.
Nästa helg är det V75 på Mantorp igen, drömmen om storvinsten hänger kvar :) Rent statistiskt måste det snart vara vår tur?
Till dess är det väl bara & jobba på, va? Infr City mässan närmar sej, och med den även Guldfesten, blir väl det närmaste party man kommer på ett tag :-/
Nähä, nu blir det 50 situps framför Tv´n! =D
Sålänge!
XD
Men med den vargavintern vi fått & massa ungar är det bara att ta tjuren vid hornen, tänkte jag. Eftersom vi t.o.m planerar en skidresa så är det bara att ta tag i det. Kan ju inte va så svårt. Att åka slalom.
Det är det. Efter två helger i skidbacken är jag är öm, blåslagen & sliten. Men det är inte det värsta. Jag har även varit dagens underhållning för en massa människor, lärt små elever på skidskola hur man absolut inte ska hantera barnliften, blivit retad (läs hånad!) och och totalt utskrattad.Jag har fått motta många kommentarer (läs glåpord) från min omgivning, och fått se mina tre barn bli virtouser i backen under tiden..
Men vet ni vad? Det bjuder jag på! För hur det är så har jag faktiskt skitkul under tiden! Och jag har för avsikt att nöjsamt slalomla(?) de stora backarna utan att falla varnnan meter när vi väl åker iväg!
Har även hunnit med att ordna med en cool (:)) 40-årspresent till min kärlek. Hoppas han blir nöjd, det blir iaf jag :) & nej, det är ingen resa faktiskt..!!
Annars är det gamla vanliga gängor igen, skola/fritis/dagis, frukt, extrakläder, jobb, handla, tvätta, laga mat....
Jonas är i Norge & ska så va i 3 veckor, hemma helger då.
Nästa helg är det V75 på Mantorp igen, drömmen om storvinsten hänger kvar :) Rent statistiskt måste det snart vara vår tur?
Till dess är det väl bara & jobba på, va? Infr City mässan närmar sej, och med den även Guldfesten, blir väl det närmaste party man kommer på ett tag :-/
Nähä, nu blir det 50 situps framför Tv´n! =D
Sålänge!
XD
Fira löningen :)
City Gross, kl 17.10 den 25/1 2010
Kille (utpräglad östgöte i 40-årsåldern)
-Du Jaenny, kolla hära va, vecka faina uäker va? Du, ve kann ju schöpa uäker å så litte majjönäs va, sö kan vi äta uäkmacker ikväll va? Dö, dä ä ju gött vettu va. Dä ä ju faktist löning ida vettu. Dä äla dä ida va. Kann vi la fira lite va. Dö Jaenny, så möyser vi litte va. Va säjjer dö Jaenny??
Jaenny
- Nä
Töckte faktist lite synn om`en....:)
Kille (utpräglad östgöte i 40-årsåldern)
-Du Jaenny, kolla hära va, vecka faina uäker va? Du, ve kann ju schöpa uäker å så litte majjönäs va, sö kan vi äta uäkmacker ikväll va? Dö, dä ä ju gött vettu va. Dä ä ju faktist löning ida vettu. Dä äla dä ida va. Kann vi la fira lite va. Dö Jaenny, så möyser vi litte va. Va säjjer dö Jaenny??
Jaenny
- Nä
Töckte faktist lite synn om`en....:)
Love my "kidz"...=)
Har under den senare tiden observerat ett nytt fenomen. För mej iaf.
Alla..ja kanske inte alla men väldigt många frånskilda eller separerade människor har helt plötsligt i tal & skrift börjat referera till sina barn som "kidzen"!
Förmodligen ligger det varken någon djupare tanke eller negativ mening bakom det, men i mina öron låter det rätt illa faktiskt. Det antyder någon sorts distans som jag inte gillar. Eller som en assocciar av något slag. Jag föredrar ord som "barnen" eller kanske "ungarna", eller t.o.m "terroristerna" ger mig en bättre känsla där =)
Som sagt, jag har förmodligen helt fel, men har en tendens att haka upp mej på en del saker & det har jag gjort på det här. Men vissa ord blir ju periodvis lite mer inne & moderna, och "kidzen" har verkligen högkonjunktur nu.
På tal om barn. Och fenomen. Så är jag nog snart den enda morsan på Facebook som inte är med i någon grupp som "Jag älskar min son", eller "Jag älskar min dotter", eller "Jag älskar mina barn" osv... Men jag gör det ändå, om någon skulle undra. Tycker det är rätt sjukt att skapa så´na grupper faktiskt... Som att om man inte joinar, skulle man inte älska sina barn då, eller? Typ, undra vad hon är för tjej, oki - hon älskar både sin son & dotter...tumme upp där...:-/
Nä. Tycker ni jag är gnällig? Ja, det är jag med, ikväll iaf =) Ta inte åt er. Om ni nu snackar så, eller är med i nå´n så´n grupp - så gillar jag er nog iaf =)
Insåg just att det är ett bra tag sen jag skrev här.
Jul & Nyår har iaf varit kanon. Jonas & jag tog en svindyr mellandagssemester i Köpenhamn - men den var välbehövlig och värd varenda (en av de 15 000) kron(orn)a =) Ska ju jobba & slita i månader igen nu...
Idag har jag varit & kollat en 40-årspresent till Jonas - 3 februari är det dags =) Måste bestämma mig & beställa denna vecka om leveransen ska funka, men så blir det nog =) Man vet aldrig vem som läser, så det var allt om det....:-)
Hoppas ni allihop får ett fantastiskt nytt år!
Sålänge.
XD
Alla..ja kanske inte alla men väldigt många frånskilda eller separerade människor har helt plötsligt i tal & skrift börjat referera till sina barn som "kidzen"!
Förmodligen ligger det varken någon djupare tanke eller negativ mening bakom det, men i mina öron låter det rätt illa faktiskt. Det antyder någon sorts distans som jag inte gillar. Eller som en assocciar av något slag. Jag föredrar ord som "barnen" eller kanske "ungarna", eller t.o.m "terroristerna" ger mig en bättre känsla där =)
Som sagt, jag har förmodligen helt fel, men har en tendens att haka upp mej på en del saker & det har jag gjort på det här. Men vissa ord blir ju periodvis lite mer inne & moderna, och "kidzen" har verkligen högkonjunktur nu.
På tal om barn. Och fenomen. Så är jag nog snart den enda morsan på Facebook som inte är med i någon grupp som "Jag älskar min son", eller "Jag älskar min dotter", eller "Jag älskar mina barn" osv... Men jag gör det ändå, om någon skulle undra. Tycker det är rätt sjukt att skapa så´na grupper faktiskt... Som att om man inte joinar, skulle man inte älska sina barn då, eller? Typ, undra vad hon är för tjej, oki - hon älskar både sin son & dotter...tumme upp där...:-/
Nä. Tycker ni jag är gnällig? Ja, det är jag med, ikväll iaf =) Ta inte åt er. Om ni nu snackar så, eller är med i nå´n så´n grupp - så gillar jag er nog iaf =)
Insåg just att det är ett bra tag sen jag skrev här.
Jul & Nyår har iaf varit kanon. Jonas & jag tog en svindyr mellandagssemester i Köpenhamn - men den var välbehövlig och värd varenda (en av de 15 000) kron(orn)a =) Ska ju jobba & slita i månader igen nu...
Idag har jag varit & kollat en 40-årspresent till Jonas - 3 februari är det dags =) Måste bestämma mig & beställa denna vecka om leveransen ska funka, men så blir det nog =) Man vet aldrig vem som läser, så det var allt om det....:-)
Hoppas ni allihop får ett fantastiskt nytt år!
Sålänge.
XD
