Förlåt!
Förlåt, Förlåt, Förlåt.
Ni är så trogna som tittar in här & jag har varit helt värdelös. Jag vet!
Mitt liv är ett kaos. Skulle vilja tillägga "just nu" men det känns som det varit så ett längre tag nu, så det känns fel.
Här är det planering dag för dag som gäller.
Vi har häcken full varje ledig stund & Jonas jobbar som en galning. Och det lär inte bli bättre än på ett tag.
Det har vi ju varit medvetna om ett bra tag, men det är rätt jobbigt ibland. Särskilt planeringen, som sagt.
Jonas skulle jobba hela denna helg, i Södertälje. Ja, det är min man som ska programmera dessa enorma öppningsbara broar ni alla ser när ni ska till storstan. *stolt* :) Men helt plötsligt blir han "ledig". Skönt det iaf!
Idag har jag varit ute på kundbesök med Andreas. Det är jättekul, och nyttigt att komma ut i butikerna & se hur det ser ut, och hur de presenterar & jobbar med våra varor. Jag sitter ju mest på kontoret - så det är kul!
Ja, vi hann ju in en sväng på GeKås med. Det blev dyrt...men jag har nog iaf aldrig varit så nöjd med mina inköp där som idag.
Mamma. Har inte "pratat" så mycket om henne här. För att det är så svårt. Det är svårt för oss "barn" & familj, att se och nästan omöjligt att förstå vad som händer/har hänt med vår trygga, stabila, kloka och jordnära älskade mamma.
Det som är ännu svårare är att sätta ord på situationen. Det går lixom inte ens att skriva av sig - för allt är så sorgligt, jobbigt och komplicerat, så det går inte att få någon "utomstående" att förstå i alla fall.
Om sanningen ska fram, och det ska den väl, så har jag till och med svårt att prata om det med mina allra närmaste vänner. Jag undviker, och negligerar ofta vad som händer inför er. Förlåt! Det är inte för att jag underskattar er empati eller att jag tror att ni inte bryr er - för jag vet att ni gör det - men jag orkar inte sätta ord på alt ibland. Vi försöker just nu för fullt, att försöka hantera detta på ett bra sätt - inom familjen.
Så kanske blir hon nu "placerad" på Kolonigatan i Skänninge. Inget fel på det stället i sig, vet t.o.m ett par som jobbar där. Säkert helt okej... Men detta är förmodligen sista gången i sitt liv som vår mamma flyttar. Vi vill inte att det ska bli till Skänninge som hon aldrig haft någon anknytning till. Men man måste ta det som man blir erbjuden. Tydligen. Men det måste väl finnas folk i Skänninge som vil vara där då? Som fått plats i Mjölby??!
Byråkratin i det hela kan göra en vansinning! Människan är bara en bisak bakom en lunta papper, regler & politiska beslut.
Det som samtidigt är väldigt sorgligt, ja - rent av tragiskt är att vår kamp för att mamma ska få det bästa, och det hon uttryckligen bett oss om - gör henne till en bricka i ett spel. ja, jag sa ju att det var för komplicerat att "prata" om...
Just som jag "bråkar" med kommunen och dess usla försök till en värdig sjuk & äldrevård, är jag j*kligt missnöjd med vår skola och barnomsorg. Försöker engagera mig där med - men just nu blir det varken hackat eller malet känns det som. Jag vill bara ha mer tid & energi för att få ork & lust att slåss för det som är fel, i samhället i stort, men framförallt i vår egen kommun. Det finns så mycket felprioriteringar överallt, som gör varje sund människa galen! Och ansvaret för detta är tydligen väldigt flytande!
Ett litet tillägg här, som inte har med ovanstående att göra;
Jocke & Camilla, Per & Madde - ni är underbara grannar! Tack för all hjälp denna ogudaktiga vinter! :)
Sålänge!
XD
