tinastruth

Ikväll bråkar blogg.se. Svårt att komma in & serverfel etc hela tiden. Kanske nå´t som varnar mej för att skriva det inlägg jag planerar?

Nu är jag här iaf :)

Och tänker ikväll avhandla begreppet "falska människor".

Mina ämnen som jag väljer att blogga om, är i stort baserat på händelser i det verkliga dagliga livet jag lever och möter varje dag. Jag har ett stort behov av att analysera och hitta förklaringar och lösningar på företeélser, händelser och beteénden i samhället och hos enskilda individer hela tiden.
Det är därför jag bloggar.
Om du tycker det blir djupt, diffust eller jobbigt kan jag leda dej vidare ut i cyberrymden ex. www.kissies.se är en sida för dej? :) Om inte,

Falsk människa. Vad & vem är det? Är begreppet (jag väljer just nu att kalla det ett begrepp), objektivt eller subjektivt? I ord är det ju väldigt objektivt. Men i mening väldigt subjektivt. Redan där är ett varningens finger höjt!
Facebook. Jag reflekterar ofta över företeélser där. Det beror på att människor i stort har ett behov av att vara orginella, intressanta och hela tiden bli bekräftade. Detta är det ultimata forumet för det.
Något av det mer intressanta är de grupper som man hela tiden inbjuds att joina. Missförstå mej inte. Jag tycker det är skitkul för det mesta. Det är bara vissa saker man funderar lite extra över.
Ex. gruppen " vi som hatar falska människor". Eller"en riktig vän är den som är kvar när alla andra gått"!

Ehh...What??

Jag menar att alla människor som joinat dessa grupper är totalt upplurade, väldigt självupptagna/egoistiska/trångsynta, väldigt dumma i mental mening eller värst av allt - väldigt ensamma.
Just du som läser detta nu är en falsk människa i någon annans ögon. Det är så lätt att ta till det som en ursäkt, eller "hideaway" för din egen del i en historia. Allting som händer har två sidor. Minst. Ofta fler ändå. Men det i våra ögon, värsta man kan vara är en falsk människa. Därför gillar vi att sätta den ettiketten på människor som inte tycker, tänker eller reagerar som vi vill.
Jag tror inte på att det finns genuint falska människor. Det finns helt säkert dock, människor som begår misstag, inte vågar, kan, orkar eller vill  reda ut dem, men ingen förtjänar att kallas falsk.

Jag ska nu ta ett exempel.

Under flera år av mitt liv hade jag en vännina som jag umgicks väldigt mycket med. Nu vet jag inte hennes känslor, men jag älskade faktiskt henne som om hon varit min egen syster. Vi gick igenom mycket, både roligt och väldigt tragiska saker tillsammans. Men i min mening, hade hon väldigt svårt att hantera känslor. Jag är ju, som ni vet, en ren känslomänniska, så visst - det utgjorde ofta en viss distans mellan oss. Intimiteten i vänskapen saknades ofta. Den var väldigt kravfylld. Men på ett annat sätt väldigt generös. Den var definitivt inte prestigelös och avslappnad. Ändå var jag beroende av den.

Som ni förstår så skar det sej. Jag hamnade i en situation där jag inte kunde välja till hennes fördel - av känslomässiga och familjära skäl.
Hon kunde inte acceptera det.
Vem av oss är då den falska människan? Eller vännen som inte är kvar när alla andra går?

Jag tyckte nog länge att hon var falsk & okänslig.Förmogligen kände/känner hon detsamma.
Men med lite distans väljer jag att omvärdera.
Jag tycker fortfarande att jag gjorde rätt val den gången. Inget tvivel om det. Men både hon & jag är förmodligen i stort samma människor nu som då. Men våra önskningar, värderingar och åsikter stämde inte överrens där.
Jag har hört folk kalla varandra falska för mindre saker än det!

Men angående "den där vännen som står kvar" då?

Där har jag egentligen bara en sak att säga. Om alla andra går, vilket ofta brukar vara ett antal i ett normalt umgänge, så ska du nog sätta dej ner & rannsaka dej själv. För den riktiga vännen som är kvar är nog inte en riktig vän. Det är förmodligen ännu en stenhård, stolt människa, som du - som vägrar att inse att man agerat eller hanterat något fel.
En riktig vän säger ifrån när du är fel ute! En riktig vän hittar sätt att att tala om för dej att du måste tänka annorlunda. En riktig vän utmanar dej att utvecklas - i psykisk, mental och fysisk mening. Merdelen av dina vänner är i min mening och med min erfarenhet - riktiga vänner. Det är den svaga, underlägsna vännen utan åsikt och värderingar som står kvar. I alla fall helt säkert - om verkligen alla andra går!
Hur kan jag vara så säker på det då?

Jo. För jag tror inte på "begreppet" "falska människor"!
Andra människor reagerar på dej, hur du beteér dej och hanterar saker i ditt liv. Man väljer inte bara att helt random överge folk av inga orsaker alls. Om man betraktar sig själv som vänner från början händer inte det! Är du ensam, med bara en vän vid din sida - den rosade"som står kvar" - ska du nog ta en extra koll på dej själv!
Objektivt!

Med det är det inte sagt att du är falsk!

Jag känner ingen falsk människa.

Gör du?

Sålänge.

XD