tinastruth

Funderar lite över en kommentar jag fick av min dotter i mitt tidigare inlägg. "Jag vill ha ett liv som dej när jag blir stor", säger hon. Då kan ju jag inte låta bli att tänka tillbaka på min tonårstid, när jag precis fyllt 18 år precis som hon.
Jag hade en hel del erfarenhet av livet på många olika sätt när jag var 18 år. Mycket mer i många sammanhang, min dotter, än vad du har idag. Kanske att jag delger dej det en dag, när du kan lyssna utan att attackera, anklaga & ifrågasätta allting hela tiden. Men just nu är det en del i din tonårsutveckling, så det får helt enkelt vänta =)
Jag har alltid varit delaktig i ditt liv helhjärtat.Eftersom omständigheterna varit som dom varit har jag alltid varit tvungen att utgå från dom förutsättningar jag/du har haft. Jag gjorde det valet när du var väldigt liten, att du inte skulle behöva sakna något som dina jämnåriga kompisar har. Då tänkte jag materiellt.
Så jag jobbade. 160%! Jag jobbade häcken av mej för att kunna ge dej allt du behövde & ville ha. Du har en helt underbar mormor som ställde upp i vått & torrt för att hjälpa oss.
Emotionellt då?
Ja, gumman, kanske att det blivit lidande. Och det känns svårt när du har en stor emotionell sorg gällande din far.
Men du vet lixom jag, att vår familj är en maffia. Det finns ingenting som kan nå oss, eller hota oss så länge vi håller ihop: Det är viktigt att hålla ihop, gumman! Man behöver inte tycka & tänka lika hela tiden, men man måste hålla hålla ihop!
Allting i livet är inte svart eller vitt.. Som Forrest Gump säger, "Life is like a box of chocolate, you´ll never know what you get". Och det är ju det som är spänningen & meningen med livet. Du vet aldrig vad som väntar runt hörnet.
Många gånger i livet , gumman, måste du ta svåra beslut i komplicerade situationer. Kom ihåg då att du är du. Och det finns bara en person som är du, och den personen måste du ta hand om, och ta ansvar för. Du måste ta ansvar för allt den personen som är du, tänker, gör & säger. Och dessutom på alla konsekvenser av vad du tänker, gör, och säger.
Just nu grundar du för ditt framtida liv. Nu är du myndig, och bestämmer över dej själv. Tiden då du kan skylla dina misstag på andra är definitivt över.Tiden då du ka ringa mej för att fixa dina läkartider, sjukfrånvaro etc. är över. På gott & på ont. Nu är ditt liv ditt ansvar.
Jag vill lära dej många saker jag önskar jag visste när jag var 18 år.
Och jag vill börja med vänner.
Jag vill att du ska vara rädd om dina vänner i allmänhet. Jag vill att du i synnerhet ska vara rädd om de vänner som tolererar och accepterar dej precis som du är. Det är inte alltid man har dom vännerna vid 18 års ålder. Men jag vill att du ska lära dej känna igen en så´n vän när du möter den. Och ha vett nog att uppskatta & arbeta för att behålla den!
En bra kompis, är en människa som utmanar dej intellektuellt. Som du kan bli osams med och ändå förstå dess synpunkt för att du litar på den personen & och hennes omdömme. En bra kompis uppgift är att kritisera dej för att få dej att utvecklas, och stötta dej i din utveckling!
Man måste alltid ge & ta. Du kan aldrig förvänta dej mer tillbaka än du själv ger. Allt utöver är en ynnest och bonus som du måste lära dej  att uppskatta.
den viktigaste relationen i livet är inte kärleken. Det är vänskapen.
De vänner du har idag, kanske inte finns där om några år.(Potensiella) Vänner möter du genom hela livet!

Vad önskar jag att jag visste om kärlek då?
Jag önskar att jag visste ingenting är hugget i sten. Jag önskar att jag hade stått upp för mej själv och mina värderingar till 100% i mina relationer. För jag minns mina först kärrekar med glädje i stort. Men jag har också lite ångest för att jag tog andra människors ord för sanning.

Familj då. Vad önskar jag att jag visste om att vara en del i en familj?
Utåt sett är vår familj en maffia. Och vi är det när det verkligen gäller.- vi har en så´n ofantlig kärlek & lojalitet i vår familj, som man mej veterligen inte hittar i i nå´n annan familj idag. Det är stort, gumman. Du har så många människor som älskar & bryr sig om dej. det är få förunnat!
Sen vet jag att du bär på en stor sorg. att du har en familj tilll egentligen. En liten syster & en biologisk far.
Om det kan jag jag bara säga en sak. What get´s around comes around. Från din fars synvinkel då. Det man aldrig har upplevt själv, kan man aldrig anamma & lära ut. Och det i sig är en tragedi. En dag är din syster stor nog att förstå!

Vad önskar jag att jag visste om livet då. För det första, gumman, att allt du gör sätter avtryck på ett eller annat sätt. Ingenting du säger eller gör kan göras ogjort. Du måste alltid vara mycket medveten om det. människor kommer för all framtid koppla samman dej, och komma ihåg dej med hur du agerar och hanterar situationer du hamnar i. Och de kommer bedömma och dömma dej som en vuxen, och inte ha överséende med det som med ett barn.
Men jag önskar att jag visste att även om allt känts hopplöst, och allt varit färgat i svart, så kan man vakna upp en morgon och se allt med helt andra ögon. Och det ger i sig helt andra förutsättningar & utgångspunkter.

I stort vad jag önskar att jag vetat när jag var 18 år;

Jag är inte perfekt! Ingen är perfekt. Jag har min fulla rätt att omvärdera vad jag vill när jag vill. När som helst! Allt utmed den väg jag kommer gå, och lära mej viktiga saker utmed! Jag är en viktig människa som du sak respektera & acceptera! Jag är jag. Det finns bara en av mej & det är jag!

Om du är rädd om dej själv, och har integritet - men ändå bryr dej på riktigt om dina vänner och din familj, då gumman, kommer du ha ett ändå bättre liv än mej!

Lycka till i livet, gumman. Älskar dej.

XD/ Mamma!